Sjuk...
och hemma från skolan idag :( känner mig allmänt mosig och snorig. Jag kunde knappt sova inatt, det kändes som om sängen snurrade runt, runt... hur kan man bli yr när man ligger still?
Det känns trist att vara sjuk, man missar alltid något viktigt eller roligt i skolan då. Typ att JUST den dagen så bjöds det på kladdkaka i caféterian eller liknande. (tro mig, det har faktiskt hänt en gång).
Jag hatar att ha för mycket fritid... jag vill ständigt ha något att göra, ha något nytt pågång. Att sitta ensam hemma en hel dag, det ligger långt ner på min önskelista.
Egentligen är det väl ett fantastiskt tillfälle att göra t.ex läxor eller andra nödvändigheter. Men det känns inte heller särskilt lockande.
Det känns trist att vara sjuk, man missar alltid något viktigt eller roligt i skolan då. Typ att JUST den dagen så bjöds det på kladdkaka i caféterian eller liknande. (tro mig, det har faktiskt hänt en gång).
Jag hatar att ha för mycket fritid... jag vill ständigt ha något att göra, ha något nytt pågång. Att sitta ensam hemma en hel dag, det ligger långt ner på min önskelista.
Egentligen är det väl ett fantastiskt tillfälle att göra t.ex läxor eller andra nödvändigheter. Men det känns inte heller särskilt lockande.
Söndagar
Är hemskt tråkiga.
Brukade jag kunna tänka.
Men en sjundedel av livet består ju av söndagar - så varför inte bara gör det bästa av det istället för att klaga och knorra? :)
Söndagar har faktiskt sina ljusa sidor. Mysiga familjebrunchar, slappa soffstunder framför tv:n, ibland eftermiddagsmöten på kyrkan (11 möten klarar jag inte av, är alldeles för luddig i huvudet vid den tiden. Nu tänker du kanske "hur tusan kan kyrkan vara rolig? Bara en massa tanter och gubbar som sitter i bänkar och sjunger psalmer". Då svarar jag: Har du någonsin testat gå dit? För det råkar vara hur trevligt som helst!) och det är sista helgtiden innan skolan börjar. Söndagar är faktiskt ganska mysiga tycker jag!
Enjoy your sunday before monday gets here
Påtal om ingenting så är jag gryyyymt sugen på en kebabpizza just nu.
Att se på melodifestivalen
Har jag länge tyckt varit lite överskattat. Förra året tror jag inte att jag såg på en endaste deltävling. Men iår har jag insett hur mysigt det faktiskt är. Det är egentligen inte själva programmet som är grejen. Det mysiga är att sitta där med kanske sin familj, eller andra vänner som man annars kanske inte brukar omgås så ofta med Sitta där i soffan och käka godis, Disskutera vad som händer på tv:n, människornas kläder och låtar. Jubla tillsammans då låten man hejar på går vidare. Det var en upplevelse som hände mig igår för första gången på väldigt, väldigt länge. Bra där Sverige! Äntligen slipper man skämmas i Eurovision. Europe here we come! :)
David Lindgren hade också väldigt gärna fått vunnit. Då hade jag blivigt i princip lika glad. Jag vet att jag har en konstig smak, men jag tyckte han var hur gullig som helst. Blev typ kär, haha. Jag är inte en sån som faller för typiska tjejmagneter som Danny Saucedo eller typ Ulrik Munther. Nej, David Lindgren is mine;) Hans låt var dessutom bra, och han utstrålade verkligen glädje på scenen, man märkte hur roligt han tyckte det var! Man blev bara så himla glad bara man såg honom. Jag tror inte att han brydde sig ifall han vann eller inte, han älskade bara att vara där och ha roligt. En sån inställning ska man ha!
En rolig sak är att Sverige är i princip det enda land som tar det så passt seriöst som vi gör. I de flesta länder röstar inte ens hela folket, utan de bara skickar iväg en random låt. I Sverige är det världens grej, ALLA ser på melodifestivalen, gammal som ung. En halvtimma efter att Loreen vann så är facebook översvämmat av åsikter och glädjeyttringar.
Själv hade jag en väldigt mysig kväll igår, och det hade jag även haft även om Loreen inte vunnit. Jag umgicks med fina människor, och åt en massa godis. Vad kan bli sämre?
Nu taggar vi inför eurovision 2012. En låt jag lätt kommer rösta på är några babushkor som gick vidare ifrån ryssland, haha. Dom var så otroligt gulliga. Dom ställde tydligen upp för att få pengar till att bygga kyrkor i deras by. Hur underbart är inte det?
http://www.youtube.com/watch?v=YdgbM8k_wNg
David Lindgren hade också väldigt gärna fått vunnit. Då hade jag blivigt i princip lika glad. Jag vet att jag har en konstig smak, men jag tyckte han var hur gullig som helst. Blev typ kär, haha. Jag är inte en sån som faller för typiska tjejmagneter som Danny Saucedo eller typ Ulrik Munther. Nej, David Lindgren is mine;) Hans låt var dessutom bra, och han utstrålade verkligen glädje på scenen, man märkte hur roligt han tyckte det var! Man blev bara så himla glad bara man såg honom. Jag tror inte att han brydde sig ifall han vann eller inte, han älskade bara att vara där och ha roligt. En sån inställning ska man ha!
En rolig sak är att Sverige är i princip det enda land som tar det så passt seriöst som vi gör. I de flesta länder röstar inte ens hela folket, utan de bara skickar iväg en random låt. I Sverige är det världens grej, ALLA ser på melodifestivalen, gammal som ung. En halvtimma efter att Loreen vann så är facebook översvämmat av åsikter och glädjeyttringar.
Själv hade jag en väldigt mysig kväll igår, och det hade jag även haft även om Loreen inte vunnit. Jag umgicks med fina människor, och åt en massa godis. Vad kan bli sämre?
Nu taggar vi inför eurovision 2012. En låt jag lätt kommer rösta på är några babushkor som gick vidare ifrån ryssland, haha. Dom var så otroligt gulliga. Dom ställde tydligen upp för att få pengar till att bygga kyrkor i deras by. Hur underbart är inte det?
http://www.youtube.com/watch?v=YdgbM8k_wNg
Att vara kär
Är något väldigt väldigt konstigt tycker jag. Vad är det som bestämmer att man ska bli kär i just DEN personen? Vad är det som gör att kroppen blir påverkad av osynliga fjärilar och onödig handsvett? Varför blir huvudet vimsigare och ens uttalande töntigare än vanligt?
Varför är det så pinsamt, genant och personligt att berätta för personen man är kär i hur man känner? När det faktiskt inte är en själv som bestämmer över känslorna. De bara kommer - ibland pang på direkt utan någon rättvis förvarning.
Att vara kär kan göra ont. Det vet de flesta om. När man är kär så är hjärtat är sårbart, det plockar bort alla skydd och är superlätt att skada. Därför kan det bli farligt att ge sitt hjärta till någon. Det kan lätt bli skadat om man ger det till fel person, som inte tar hand om det på rätt sätt.
Ett lite flummigt exempel är pirates of the caribbean. Har ni sett tvåan så vet ni vem Davy Jones är. Hans hjärta skärde han ut och la i en kista, för hans smärta i hjärtat var så stort att han inte stod ut med det längre.
Den som sedan fick tag i kistan och hans hjärta hade en fruktansvärd makt över honom. Makten kunde antingen användas bra, eller användas dåligt.
Så är det med våra hjärtan, våran kärlek. " Last christmas, I gave you my heart. But the very next day, you gave it away"
MEN kärlek gör inte bara ont. Det finns fall där kärlek kan vara något väldigt väldigt bra. Jag har själv varit med om det. Besvarad kärlek.
En sällsynt vara som uppskattas alldeles för lite av de människor som får uppleva detta fenomen.
Att hitta denna besvarade kärlek kan vara svårt - eftersom vi människor har så svårt för att våga visa hur vi känner. Många människor har svårt för att våga satsa, våga chansa, våga göra bort sig. Våga bryta normen och kliva fram till personen face to face och säga "du, jag gillar dig".
Ibland kan man fråga sig ; vad kan gå fel? Om personen inte har samma känslor som du, so what? Då är det bara att gå vidare och finna personen som gillar just DIG.
Jag tror nämligen inte på att det finns en person för alla. För ett halvår sedan trodde jag det. Men jag hade så fel. Det är upp till oss om vi vill att just den personen ska vara den enda för oss. Och det finns många människor där ute som skulle kunna vara just den personen. Äkta kärlek är då två personer bara ser varandra, är varandras soulmates den tiden de är tillsammans.
Otrohet är något jag inte förstår mig på. Otrohet visar på otacksamhet, själviskhet eller feghet. För om du är otrogen för att din flickvän/pojkvän är oschyssta eller jättedåliga levnadskamrater, då borde du göra slut innan du hittar någon annan. Fundera på varför det inte funkar med din pojk/flickvän innan du kastar dig efter en ny. För att ha två samtidigt bara för att du inte kan bestämma dig för vem du älskar mest? Det är bara själviskt. Då älskar du inte personerna så pass mycket som du tror.
Älskar man en person på riktigt, då vill man den inget ont. Då vill man att den ska vara lycklig. Älskar man en person på riktigt, då är han eller hon den enda som gäller. Då finns det inget som heter "jag kan inte bestämma mig för vem jag vill vara med". Det ska du redan ha ett svar på. Har du inte det, så är det ditt problem och att såra en person som kanske älskar DIG på riktigt igenom att vara med någon annan, DET är det mest omoraliska jag kan tänka mig.
Som du märker kan kärlek verka komplicerat. Detta inlägg blev något längre än vad jag hade tänkt mig. Men kärlek är faktiskt i grunden något väldigt fint. En värld utan kärlek skulle vara en värld utan mänsklighet. För kärlek gör oss till dom vi är idag. Kärlek bygger upp oss, kärlek formar oss och kärlek lär oss om livet.
Varför är det så pinsamt, genant och personligt att berätta för personen man är kär i hur man känner? När det faktiskt inte är en själv som bestämmer över känslorna. De bara kommer - ibland pang på direkt utan någon rättvis förvarning.
Att vara kär kan göra ont. Det vet de flesta om. När man är kär så är hjärtat är sårbart, det plockar bort alla skydd och är superlätt att skada. Därför kan det bli farligt att ge sitt hjärta till någon. Det kan lätt bli skadat om man ger det till fel person, som inte tar hand om det på rätt sätt.
Ett lite flummigt exempel är pirates of the caribbean. Har ni sett tvåan så vet ni vem Davy Jones är. Hans hjärta skärde han ut och la i en kista, för hans smärta i hjärtat var så stort att han inte stod ut med det längre.
Den som sedan fick tag i kistan och hans hjärta hade en fruktansvärd makt över honom. Makten kunde antingen användas bra, eller användas dåligt.
Så är det med våra hjärtan, våran kärlek. " Last christmas, I gave you my heart. But the very next day, you gave it away"
MEN kärlek gör inte bara ont. Det finns fall där kärlek kan vara något väldigt väldigt bra. Jag har själv varit med om det. Besvarad kärlek.
En sällsynt vara som uppskattas alldeles för lite av de människor som får uppleva detta fenomen.
Att hitta denna besvarade kärlek kan vara svårt - eftersom vi människor har så svårt för att våga visa hur vi känner. Många människor har svårt för att våga satsa, våga chansa, våga göra bort sig. Våga bryta normen och kliva fram till personen face to face och säga "du, jag gillar dig".
Ibland kan man fråga sig ; vad kan gå fel? Om personen inte har samma känslor som du, so what? Då är det bara att gå vidare och finna personen som gillar just DIG.
Jag tror nämligen inte på att det finns en person för alla. För ett halvår sedan trodde jag det. Men jag hade så fel. Det är upp till oss om vi vill att just den personen ska vara den enda för oss. Och det finns många människor där ute som skulle kunna vara just den personen. Äkta kärlek är då två personer bara ser varandra, är varandras soulmates den tiden de är tillsammans.
Otrohet är något jag inte förstår mig på. Otrohet visar på otacksamhet, själviskhet eller feghet. För om du är otrogen för att din flickvän/pojkvän är oschyssta eller jättedåliga levnadskamrater, då borde du göra slut innan du hittar någon annan. Fundera på varför det inte funkar med din pojk/flickvän innan du kastar dig efter en ny. För att ha två samtidigt bara för att du inte kan bestämma dig för vem du älskar mest? Det är bara själviskt. Då älskar du inte personerna så pass mycket som du tror.
Älskar man en person på riktigt, då vill man den inget ont. Då vill man att den ska vara lycklig. Älskar man en person på riktigt, då är han eller hon den enda som gäller. Då finns det inget som heter "jag kan inte bestämma mig för vem jag vill vara med". Det ska du redan ha ett svar på. Har du inte det, så är det ditt problem och att såra en person som kanske älskar DIG på riktigt igenom att vara med någon annan, DET är det mest omoraliska jag kan tänka mig.
Som du märker kan kärlek verka komplicerat. Detta inlägg blev något längre än vad jag hade tänkt mig. Men kärlek är faktiskt i grunden något väldigt fint. En värld utan kärlek skulle vara en värld utan mänsklighet. För kärlek gör oss till dom vi är idag. Kärlek bygger upp oss, kärlek formar oss och kärlek lär oss om livet.
